Miljöpartiet · Okategoriserade · Socialismen · Vänsterpartiet · Värdegrundsdiktatur

SD. För nuftiga människor.

fornuftiga

Politik är som marknadsföring (koncept, produkt, reklam, försäljning), och enkelt uttryckt är det den som säljer den bästa produkten till det lägsta priset som får flest kunder.

Den som säljer en sämre produkt till högre pris kommer förlora kunder (även om de mest trögfattade kunderna går på den falska reklamen), den som säljer en sämre produkt till LÄGRE pris kommer ta en del av kunderna eftersom det finns en begränsad lågprisefterfrågan.

Med tiden kommer nya butiker med nya koncept att komma, men de är modenycks- eller behovsbutiker som med tiden kommer få problem: när modet eller behovet försvinner, försvinner butikerna.

Ett exempel är internetcaféerna (där vi bl.a. läste och skickade våra mail) som poppade upp under 90-talet för att sedan försvinna i takt med att vi datoriserade våra hem.

Inom marknadsföring finns en enkel regel som i allmänhet stämmer: den som är först blir även störst (om inga stora felbeslut tas och misstag begås, förstås).

Ett exempel på en organisation som behåller sin marknadsandel trots ökad konkurrens är gamla monopolföretaget Telia, ett exempel på en som misslyckades är Nokia som valde att fortsätta tillverka mobiltelefoner med knappar då andra började producera pekskärmstelefoner.

Nokia var en av världens ledande mobiltelefontillverkarna, efter sitt felbeslut sålde de mobiltelefontillverkningen till Microsoft.

De politiska “butikerna” i Sverige har kommit ur en ideologi, alltså tanken om hur människor ska förhålla sig till varandra och hur ett samhälle skall fungera.

Butikerna har nischat in sig mot olika kundgrupper:

★ böndernas parti (C),

★ arbetarnas parti (S),

★ företagarnas parti (M),

★ de missnöjda och diktatoriskas parti (som numera kallar sig V),

★ det lite luddiga “vi har nästan allt men bara lite-partiet” (Fp) och

★ de kristna troendes parti (Kd),

De tre första har i symbios samverkat till den välfärd vi haft, utan mat hade vi svultit ihjäl, utan kapital hade inte industrier och järnvägar byggts och utan arbetskraft hade ingen byggt det som kapitalister finansierat.

Kristdemokraterna är relativt nya som parti, först under mitten av 60-talet bildades partiet.

En bidragande orsak var 1963 års förslag till ny gymnasiereform där kristendomsämnet skulle skäras ned mycket kraftigt. Dagens Kd bildades alltså för att försvara den värdegrund vårt samhälle vilar på, de kom inte in i riksdagen förrän 1991.

Med tanke på att andra och mindre trevlig ideologier och värdegrunder ökar i vårt land är det förvånande att Kd inte växer, men partiet är så att säga en butik för de redan frälsta.

Folkpartiet och kommunisterna är egentligen helt onödiga, de är de små “lågprisbutikerna” med sämre kvalitet på produkterna. Kommunisterna kompenserar det med aggresiv marknadsföring, ibland så aggresiv så att konkurrenterna blöder.

Under 80-talet öppnade en modetrendsbutik: miljöpartiet.

Det bildades 1981 av utbrytare (bland dem antisemiten Per Gharton) från folkpartiet som en protest mot frågorna om kärnkraften. De kom med sitt trendiga budskap att miljön måste räddas, och de fick hjälp på traven:

★ 1986 lyckades kommunisterna ordna en härdsmälta i Tjernobyls kärnkraftverk, i Sverige trodde vi att Forsmarks kärnkraftsverk hade exploderat.

★ Som lök på laxen kom säldöden i Östersjön 1988 (med bilder av gulliga sälungar i tidningarna, vilket visar att med känsla kan man komma långt, sakliga argument är inte nödvändigt).

★ Sedan var det bara för miljöpartiet att vandra in i riksdagen.

Miljöpartiet kom in i riksdagen p.g.a. två katatstrofer, och miljöpartiet har med tiden visat sig vara en av de största politiska katastrofer vi haft.

Precis som internetcaféerna var miljöpartiet DÅ en nyttig butik, men i takt med att jordens miljö kom på varje partis agenda tappade miljöpartiet sin attraktionskraft hos folket.

Att ha en politik som enbart går ut på att odla ekologiska morötter och lägga ned de kraftverk vi behöver för att ha ljus, väme och de industrier som ger oss produkter och välstånd räcker inte, ett politiskt parti måste erbjuda bättre produkter än så.

Miljöpartiet är faktiskt bara ett enfrågeparti som tappat sin enda fråga.

Så vad gjorde miljöpartiet för att inte försvinna som internetcaféerna eller Nokias mobiltillverkning gjorde?

De tog stora delar av kommunistbutikens sortiment och började marknadsföra sig som goda:

★ De marknadsför att våra gränser ska öppnas för alla som vill komma hit (även de med en annan ideologi och värdegund) precis som kommunisterna i V.

★ De marknadsför att alla som vill komma hit ska omfattas av den välfärd generationer svenskar byggt och betalat, även om de som kommer hit inte bidrar till vårt samhälles välfärd, precis som kommunisterna i V.

★ De stöttar öppet den islamiska terroristverksamheten i Palestina men motarbetar Israel som är offret (minns att antisemitismen finns i partiet från dess början), precis som kommunisterna i V.

★ De marknadsför nedmontering av det svenska försvaret, precis som kommunisterna i V.

Miljöpartiet har dessutom inte haft nämnvärda krav på sina folkvalda ledamöter, vilket framgår allt mer i debatterna. Det enda miljöpartister egentligen kan säga är “rasist”.

I samband med att de etablerade butikerna samt den nya butiken miljöpartiet har sålt allt sämre produkter allt dyrare har en ny butik öppnats och tagit allt fler kunder: Sverigedemokraterna.

Att den butiken växer beror enbart på de andra butikernas dåliga sortiment och höga priser.

De gamla butikerna och miljöpartiet har glömt en sak i sina verksamheter: kunderna. Vi som skall betala för deras produkter vill ha valuta för våra pengar, det duger inte med falsk marknadsföring (alla vallöften sossar och miljöpartister brutit) eller kartellbildning (Decemberöverenskommelsen, DÖ).

Det fungerar inte heller att prata skit om den ny konkurrenten (bl.a. Rosanna Dinamarcas spydigheter i riksdagen eller Jonas Sjöstedts “Skiter björnar i skogen”), kunder som inte är tvingade att köpa i den enda butik som finns (vilket de rödgröna och alliansen försökte få det till genom DÖ) väljer självklart det bästa alternativet.

Inom marknadsföringsteorin talar man om hur nya innovationer tas emot av människor:

★ ”Innovators” är först att ta till sig en ny innovation. De är ofta benägna att ta risker, de är välutbildade och har intresse av att följa utvecklingen.  De anges vara 2,5 % av en befolkning.

★ ”Early adopters” (engelska för ”tidiga brukare”) är andra gruppen att ta till sig en innovation,de är trendsättare. De är vanligen populära, välutbildade och ses som förebilder i sina sociala umgängeskretsar.  De är ofta välutbildande och sociala ledare. 13,5 % av befolkningen.

★ Tidig majoritet (early majority),  34 %. Kan vara moderaternas väljare.

★ Sen majoritet (late majority) skeptiska, traditionalistiska, 34 %. Kan vara sossarnas väljare.

★ Eftersläntrarna (laggards), 16 %.

I den svenska politiken har den nyaste butiken SD (som säljer den gamla värdegrunden från de tidiga socialdemokraterna) genom ärlig marknadsföring av en bra produkt till det bästa priset fått de två första grupperna som kunder. Grupp nummer tre “early adopters” är på väg att följa med, och sedan går det i allmännhet fort.

I senaste opinionsmätningen från Sentio väljer flest kunder SD-butiken (26,%).

De kunder som aldrig kommer välja SD är “laggards”, enfrågepartierna kommunisterna (staten bestämmer allt, folket skall lyda) och miljöpartiet (vi ska kasta ekologiska morötter på fienden och sjunga Cumbaja runt svampstuvningen).

Kommunisterna och miljöpartiet fungerar exakt likadant:

★ De har aldrig haft välunderbyggda argument, de kommer inte ha det i framtiden heller.

★ De tittar på sin självritade karta och påstår med dårens envishet att det är verkligheten som är fel.

Resten av svenska folket håller på att ta sitt förnuft till fånga.

Jag lånar Skodas (en öststatsbil som blev ordentlig först då demokratin kom till Tjeckoslovakien) gamla slogan:

SD, för nuftiga människor.

Annonser