Okategoriserade

På ren svenska blir det svårt, det finns knappt ren svenska längre.

Vi har berikats med en mängd nya språk i Sverige, på vårdcentraler sitter information på bl.a. arabiska, persiska och somaliska.
 
Det finns även information på albanska, bosniska, kroatiska och serbiska, en del av forna Jugoslavien. De som kom från det numera nedlagda landet kom hit för över 20 år sedan, men snart kan de nog infödingarnas språk “svenska” så vårdcentralernas infomationslappar kan bantas. Om inte Sverige också hinner läggas ned innan dess förstås.
 
Det finns praktiskt nog information på infödingarnas (de kallas svenskar) språk med, om några av de hitkommande är intresserade av att lära sig det.
 
 
 
Vi får allt fler språk i vårt land med resultatet att språksegregeringen ökar, om det fortsätter kommer vi kanske inte kunna kommunicera med varandra. Kanske blir det så att vi pratar med varandra utan att förstå vad den andre säger, ungefär som att prata med en miljöparasist, vänsterkommunist eller politiker alltså.
 
Undantaget är de verbalt och mimikbegåvade hejhejarna (de kallas också svenskar av en del infödingar) som numera kan ses utanför butiksentréerna. De lyckas med få ord (hejhej), felskrivna men charmiga mångfaldsberikande lappar samt ansiktsuttryck liknande en rikspolischefs i en TV-studio förmedla budskapet till infödingarna: det är synd om mig, ge mig pengar.
 
I takt med att det verbala infödingsspråket berikas så att det avvecklas har teckenspråket utvecklats, det stretas ivrigt med långfingrar i luften numera. Det är oftast de gulliga och mångfaldsmottagliga vänsterstollarna som använder det teckenspråket.
 
 
 
Vänsterstollarna har lite svårt att verbalt uttrycka sina tankar (om de har några) eller åsikter (vilket de har om allt), det brölas mest då de försöker. Vi normalt fungerande infödingar förstår inte alltid deras bröl, språkförbistring är således inget nytt i Sverige.
 
Det kan vara samma sorts språkförbistring som råder mellan infödingar och de språkbegåvade männen som valt att komma hit (de kallas OCKSÅ svenskar), det kanske är den som är orsaken till att allt fler flickor och kvinnor trakasseras och våldtas.
 
När männen som vill kela med infödingsflickor vill kela med infödingsflickor men infödingsflickorna säger nej, förstår inte de kelsjuka männen att ett nej är ett nej. De kanske tror att flickorna säger “hejhej”, språkförbistringen sprider sig sig.
 
 
 
Det ska vi inte belasta de svenska mångkulturella männen för, vi ska i sann rikspolischefanda:
 
★ skrynkla ihop ansiktet
 
★ tycka synd om de språkbegåvade hitresta mångfaldsberikarna,
 
★ och gnälla fram: “Vad har de varit med om för någonting, vad är det för trauman de bär med sig”.
 
 
 
 
Eftersom infödingarna ska integreras kommer vi anpassa språket till det vi hör i de framgångsrika mångkulturella områden som berikats av alla de hitkommande ingenjörer och läkare media rapporterat om.
 
De flesta av dem kör taxi sägs det, och det märks att det är högutbildade bakom de rattarna, infödingarna får ibland med sitt torftiga teckenspråk visa vart de ska ta vägen.
 
Det är vackert med den sortens globalisering och ihopsmältning som sker i vårt tidigare så efterblivna land: våra bidragssystem smälter smidigt och förnämligt ihop med samhällskulturer som är äldre och vackrare än infödingarnas.
 
 
 
En av de smartaste infödingarna uttryckte det så väl i turkiska ungdomsförbundets tidskrift Euroturk (1):
 
”Jag har ofta fått den frågan men jag kan inte komma på vad svensk kultur är. Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana ’töntiga’ saker”.
 
Den smarta infödingen har förstått vikten av att integrera sig, dra på sig slöja, fiffla med infödingarnas skattepengar och ljuga i media. En sann mångkulturell inföding som pratar släpigt men (för att uttrycka det diplomatiskt och politiskt korrekt) verkar vara mer eftertänksam än talet visar.
 
 
 
En vän (ofödd i Sverige, hitkommande som liten och talandes vårt infödingsspråk utan minsta brytning) kallar det nya språket för “blattiska”. I “blattiskan” har ord som “eeeeyyyy”, “kompissss”, “knolla”, schora”, och “svennejävel” berikat vårt tidigare så torftiga infödingsspråk.
 
Infödingspolitikerna har motsatsen till torftigt språk, de har alltid använt väldigt många ord för att säga ingenting så att det låter pompöst och klokt. De talar ljugiska, politikens och medias språk för att säga saker så att ingen förstår. Några av de ljugiskt talande infödingspolitikerna har totat ihop en lång artikel, i den förklarar de (2):
 
★ att det minsann inte är deras fel att det de gjorde då de hade regeringsmakten inte fungerade,
 
★ om de får chansen att göra om de felen igen
 
★ kommer de göra det på samma sätt som de gjort då de hade regeringsmakten (2).
 
Men de använder så många ord att nästan ingen förstår vad de menar.
 
 
 
I sann politisk korrekt rädsla säger infödingarna inte som det är, vi tassar runt för att få behålla jobb, famlij och heder, allt medan landet Sveriges svenska modell rasar i en rasande fart.
 
Det är dags att vi alla säger ifrån på ren svenska. “Eyyyyy kompisssar, dags att sluta knolla och börja jobba”.
 
Riktat till infödinsgpolitiker och mediahövdingar, naturligtvis.
 

 

 
 
1/
 
2/
Annonser