Media · Samhällsfrågor

#metoo sade flickan, blev blåst på konfekten. 


Vi som minns minns då skivbolagsdirektör Billy Butt år 1993 dömdes till fängelse för ett antal våldtäkter.
Billy Butt blev riktigt putt, han tyckte domen var fel och bara skrutt.  

Sedan 1996 har Butt arbetat för att få upprättelse, ur artikeln:
– ”Det var vad man kan kalla kändisragg, kanske inte så snyggt, men absolut inte våldtäkt, säger Billy Butt”.
Det var kanske den gamla affärsöverenskommelsen ”får jag ha sex med dig får du kanske jobb av mig” som praktiserades av Butt och flickorna?

Att på så lösa boliner betala för något i förskott och sedan upptäcka att man är blåst på konfekten, föder förmodligen mer hämndbegär än självrannsakan. Resultatet kan bli #metoo.
Tänk om alla flickor och kvinnor som ser sig som femme fatale hade vänt på steken och sagt ”om jag får jobb av dig får du KANSKE sedan ha sex med mig”. 
Då skulle förmodligen #metoo inte funnits. 

En del av våldtäktsanmälningarna är falska, ur artikeln:
”Två 19-åringar ljög att de blivit våldtagna för att de ville få pengar att shoppa för. Den misstänkte våldtäktsmannen satt häktad i två veckor”.
Den slitna frasen från tullstationer kommer osökt upp: business or pleasure?

Författaren och journalisten Thérèse Juel har, sedan en bekant dömdes, engagerat sig i sexualbrott och felaktiga domar, ur artikeln:
”Enligt henne var det fråga om ett justitiemord. 2010 utkom hon med boken, ”Fällda för sexövergrepp – om rättsfall i Sverige”.
Man kan undra hur många av de som #metooar gör det av andra själ än vad de säger. 

En del av de #meetoande har sannolikt kombinerat business med pleasure
Det finns en kvinnlig politiker som med våldtäktsanklagelser smutskastat ett helt parti och alla dess manliga väljare. 
Frågan många ställer sig är: är det hämndbegär för att hon inte fått det hon vill som ligger bakom hennes anklagelser? 

En del kanske faktiskt gör vad som påstås ibland: tar sängvägen till jobbet.
Vi andra får ta bussen. 

Annonser